Vi köpte vårt hus för ca ett år sedan och det har fått smeknamnet "Drömkåken" eftersom allt som kan gå fel i detta huset, det går oxå  fel... Kan inte rabbla upp allt men en del saker:

När vi kom hit stod det 2-3 dm vatten under hela huset så vi dränerade för 75 000 kr vilket resulterade i en torr grund. Jättebra, det var ju syftet, men eftersom vattennivån sjönk minskade oxå vattnet i brunnen o sommartid får man vara försiktig när man duschar osv.

Badrummet fick vi kakla om duschen eftersom spånen som ägde huset innan trodde de var byggmästare men var i själva verket bara klåpare. De hade satt upp själva duschbehållaren på väggen o bara skruvat två skruvar rakt in. Inte vet jag hur man ska göra men det inser tom jag att såna hål kommer att släppa in vatten o orsaka mögel, vilket oxå var fallet.

En dag i somras hade vi stopp i avloppet som inte ville släppa. Var utan toalett en hel helg.

Imorse när jag kom upp trodde jag att katten pissat på golvet tills jag såg små j*a droppar komma från elementet. Tror knappt det är sant.... När ska det bli bra???

Har dessutom sovit hur dåligt som helst i natt eftersom jag efter ca halva natten vaknade av att jag fått ont igen. Bara att traska upp... =(

Blä, blä, blä - skräpdag!!!

!4.50 idag fick jag vansinnigt ont på vänster sida i magen, strålar mot ryggen. Vid 17-tiden gjorde det jätteont... Vid 20-tiden gav jag upp o ringde 1177. Fick naturligtvis åka till jouren - mycket motvilligt eftersom vår familjs sjukhusbesök brukar sluta med att vi blir inlagda. Men inte idag.  Jag är redan hemma igen. Inte ett dugg friskare och bara lite mindre ont, fick smärtstillande o rådet att dricka mycket vatten för att kissa ut troliga njurstenar. Mitt öde i en liten ask - dra på mig alla möjliga konstiga sjukdomar o åkommor. Otroligt!! Väl hemma tog jag febern på en gnällig Liam. Ca 38*. Toppen. Tur Putte är hemma imorgon. Jag MÅSTE till skolan!!!

En hel kvälls studier åt helvete igen... =( Känner lite smått panik! Orkar bara inte nu. Jag är så fruktansvärt trött så nu vill jag bara duscha o sova.

CYA!

Åtminstonde känns det så. Jag känner mig mycket sällan utvilad när klockan ringer. Jag som aldrig snoozar har börjat med den fula ovanan vilket ofta leder till att börja dagen med stress...

Jag hatar att stressa eftersom det sätter sig på humöret. Jag blir snäsig mot alla i närheten. Ett problem jag vet om men har svårt att göra något åt. Lösningen är väl att gå o sova tididgare men det är svårt när man ska hänga med i skolan. Jag slarvade med pluggandet i helgen o hade därför hamnat efter i både matte, engelska, samhäll. O imorgon ska jag ju ha svenska prov... O jag har knappt öppnat boken. Här hemma talar jag om för Sara att inte lämna läxläsningen till sista dan men det var tydligen inte det lättaste!

Liams bs låg på 5,1 i går kväll när jag gick o la mig o idag vaknade han på 9,8. Bra! Tack vare att jag vet att han går upp på morgonen så vågade jag gå o lägga mig trots att han bara låg på 5,1 men det var med lite oro jag tog upp honom i morse. Men men, det gick ju bra o nu ska jag hasta iväg med världens vresigaste tonåring. Blä, blä, blä! Usch för griniga tonåringar!!!

Kan inte få nog av optiska synvillor och delar gärna med mig.

Är fönstret öppet inåt eller utåt?

Vad ser du? Delfiner eller något helt annat...? =)

Och här kommer ännu mer gatukonst, underbara bilder!

... när jag såg denna bilden första gången. Brr...

Ikväll väntar plugg, plugg o mera plugg! Kanske hinner jag uppdatera senare igen!

CYA!

Åhh, va kände för att bruka våld mot min satans, j*a svärmor igår. Hon skickade flera mess på Fb där hon anklagar mig för att ha använt riktigt farliga, olagliga saker för 3½ år sedan, Hampus skulle varit runt 10 månader (jag ammade honom fortfarande då...) och jag ville tydligen inte betala med pengar...

Gudarna ska veta att jag inte alltid varit Guds bästa barn men vid hennes påstående är gränsen passerad för länge sedan och jag skulle aldrig befatta mig med de sakerna. Jag bad henne berätta vad det var jag skulle ha gjort men det fick jag inget svar på... "Sussie, DU VET"

Det är inte bara det att jag blir arg o frustrerad utan det hon säger är ju farliga grejer! Och tänk om Putte hade trott på henne... Som tur är gör han inte det! Vad tycker ni? Gör en mamma/farmor på detta sättet? Jag tycker ju inte det och därför är hon bojkottad ur mitt liv! Vi har bott här i ett år o hon har inte ens fått komma innanför dörren. Man kan ju fråga sig varför men med facit i hand är svaret ganska uppenbart.

En tragisk, patetisk jävla satkärring är hon. Hon har även påstått att jag varit otrogen. Något som aldrig skulle falla mig in. Visst, visst jag har inte varit Guds bästa barn inom det området heller men när jag har Putte vet jag att jag inte kan hitta någon snällare människa som passar mig bättre så varför skulle jag riskera att förlora honom??? Hur faaan kan hon dilla sån skit när hon VET hur mycket jag älskar honom? För flera år sedan, då jag o hon umgicks, talade jag om för henne att jag älskade Putte otroligt mycket. Så varför? Vad är det hon vill uppnå genom sitt skitsnack?

Egentligen borde jag bara skita i henne men jag blir så j*vla arg när hon håller på. Jag har lust o ta ett baseballträ o drämma i huvudet på henne upprepade gånger tills kärringen fattar att hon ska hålla käften o låta oss vara ifred. Jag har inte tyckt riktigt lika illa om henne förut utan det har funnits en chans att hon ska kunna vara välkommen hit men den chansen är puts väck nu efter de senaste två händelserna. HAT, fy fan, vilket hat jag känner! Kommer kärringen o går ute någonstans ska hon ha j*vligt klart för sig att mina bromsar upphör att fungera i samma ögonblick som jag ser henne. ICKE att jag skulle väja!

Inte roligt för Putte att läsa detta, så  Förlåt, men jag anser att det inte är jag som felar...

Love U, Puttis!

Underbar bild! Önskar att jag hade kunnat måla så...