Tappat lusten att blogga just nu, därav den fattiga uppdateringen. Jag är tydligen en periodare vad gäller bloggning! =) Här kommer i alla fall en update av veckan som gått!
Återbesök för Sara både hos käkkirurgen o tandregleraren. Allt såg bra ut utom att bettet inte hamnat riktigt rätt på den ena sidan. Nu går hon med ett gummiband för att fixa till även det. Sara trodde hon skulle bli av med tandställningen innan sommaren o blev mäkta besviken när hon fick veta att det inte kommer att ske före augusti...
Apropå Sara... Hon har en vän vi kan kalla L. Eller hade... I tisdags "gjorde hon slut" med L. Ja, kan man kalla det att göra slut med sin vän då man säger upp bekantskapen med henne. L har betett sig underligt mot Sara ett bra tag nu och nu hade hon fått nog. Hon sa att hon hellre är ensam än är med L. Idag, fredag, är hon ute med sina nya vänner. Sara var rädd för att bli ensam och har därför "stått ut" med L ett bra tag men det visade sig at L är omtyckt av ingen och därför hade Sara heller inga andra vänner. Ingen annan ville ha med L och det drabbade ju Sara som umgicks med L. Invecklat att förklara per skrift men jag hoppas att ni fattar.?! Tycker dock synd om L som numera går tämligen ensam i skolan men hon får kanske skylla sig själv lite grann?
Igår var jag hos veterinären med Texas som kom hem med en jättesvullen fossing och haltade. Troligtvis ett ormbett så han fick antibiotika och cortison och idag är han mycket bättre. Skönt, man blir orolig när bebisarna har ont, oavsett om det är de två-fotade eller de fyr-fotade bebisarna. =)
Mycket plugg har det blivit i veckan och igår gjorde jag ett prov i samhällskunskap om demokrati/diktatur. Fick "bara" ett VG. Har så höga krav på mig själv att jag bara blev sådär nöjd... =(
Idag har Liams bs varit hemskt!!! Blä, så trist... Hans hba1c ligger alldeles för högt så jag kämpar som en gnu för att få ner det och blev inte glad när dagis ringde idag o talade om att han låg på 23 i bs. Verkade som han dragit ur nålen (som vanligt) så jag åkte dit för att sätta en ny. Det var inget fel på nålen så det finns ingen rimlig förklaring på hans höga bs.... Det är det värsta, när det inte finns någon förklaring! Ikväll låg han skapligt i alla fall. Först 6,8 sedan 7,4 och ett par timmar senare 14 (?)!!! Kollade nålen och visst hade han varit på den igen! Bara att sätta ytterligare en ny o ge honom 0,4 E. Ska kolla honom om en liten stund igen för att se vart det tar vägen. Men först ska jag ge mig ut o hämta Sara. Hon ska hämtas kl 01.30 Jag sa 01 och hon sa 02 så det fick bli halva vägen var. En mycket trött mamma... Vill inte alls ut o åka nu! =( Men det är dags så...
CYA!
L's KOMPIS !
12 maj 2010 13:42
Du ska vara mamma och skriver en sådan här sak ?
Hur mogen är du på en skala då egentligen.
I detta läget är det faktiskt Sara som får skylla sig själv tycker jag.
Jag bl.a har sagt till henne om hur L är som person och varför hon är stressad men allt Sara sa va att L borde inte göra såhär iaf och om hon nu skulle bli som vanlig är allt försent.
L har otroligt många vänner ska du veta i mot vad Sara har och det är så mycket mer folk som tar sidan åt L !!
SARA
12 maj 2010 23:43
Hej L's kompis! Varför ska jag skylla mig själv när det är jag själv som har sagt upp kontakten? Jag förstår om L är stressad, men vem fan är inte det? Jag vill inte ha en kompis som jag måste anpassa mig till. Alla har perioder då man är mer eller mindre stressad. Varför ska jag anpassa mig efter hennes perioder? Jag frågade L många gånger vad som var felet men svaret jag fick var "nej men förlåt, det är ingenting!", och det tröttnar man på ganska snart.
Jag har hört ifrån många håll att L alltid har vart sånhär. Jag tror på majoriteten, inte minoriteten vilket du verkar vara en del av i detta fallet.
Jag hade inte tänkt att komma tillbaka krypandes till L. Jag är som sagt hellre själv i ensamheten än själv i tvåsamheten. Tro mig, jag vet vad jag gör & vad jag har gjort.
Sen dessutom skiter jag faktiskt fullständigt i vilka som tar min sida eller hennes. Jag går min egna väg, inte någon annans.
På en vecka har jag fått 20-tal nya kompisar, hur kommer det sig?
Förresten, jag ångrar aldrig något jag har gjort jag ångrar bara sådant jag inte har gjort...
http://saraerlandsson.bloggplatsen.se
L's syster
13 maj 2010 12:41
Jag tycker också det är för j*vligt att du som mamma skriver såhär! OCH det värsta är att du skriver saker du inte har en aning om! Jag blev så j*vla förbannad när jag fick veta vad Sara hade sagt till min syster! Hon släppte bomben "L, nu orkar jag inte mer! Ha ett bra liv! Hejdå!". Jag undrar om L verkligen betydde NÅGONTING för Sara om Sara bara säger upp bekantskapen med henne på det här viset??!!
Och Sara: Du har ingen aning om hur L har det hemma eller i skolan! Du har ingen aning om hur hon kämpar med skolan, att hennes pojkvän bor 4 timmar bort och de träffas högst en gång i månaden! Du kanske vet mycket om henne, men du vet f*n inte hur hon känner och tycker att du kanske kunde ha tänkt på det innan! Du kunde ju ha sagt till henne när det började att "L, du beter dig jätte konstigt och jag börjar tröttna lite". Istället för att bara pissa av henne??!!
Och alla de här kompisarna du plötsligt har skaffat dig. Du har ju fört över dem på din sida genom att prata skit om L, det fattar till och med jag! Egentligen är det du som skulle gå ensam i skolan...
Jag som tyckte du var en så himla glad och snäll tjej. Vad har hänt? Du är säkert också stressad över skolan och sånt, men L kämpar fruktansvärt mycket och det tar på krafterna! Jag kan säga såhär: att klara av gymnasiet måste man kämpa ännu mer än vad L redan gör! Så kom inte och säg att hon har sig själv att skylla bara för att hon tar sin skola på allvar och verkligen siktar mot det hon vill bli! Jag lovar dig, L kommer verkligen inte krypa tillbaka till dig heller...
Och jag står för mina åsikter, så har du något att säga så kan du ju mer än gärna besvara min kommentar!
/ R
Sara
13 maj 2010 15:17
Hej R. Förstår om L har mycket att göra i skolan och en pojkvän som bor 4 timmar bort, jag FÖRSTÅR det. Men däremot förstår jag inte varför det ger henne rätten att bara t.ex springa ifrån mig om vi gör något, uthäva ohyffsade saker som t.ex be mig hålla käften om jag påpekar något som hon berättar om, eller bara vara allmänt konstig vissa dagar. Jag blev så himla paff den gången hon sa åt mig att hålla käften att jag inte kunde säga något och det VÄRSTA är: att jag tror inte ens att L har märkt själv att hon gör dessa saker. Vissa saker föll henne in helt naturligt.
L betydde något för mig, det gjorde hon verkligen. Anledningen till att jag bara pissa av henne sådär är för att jag hade väntat ganska länge på att saker och ting skulle bli bättre, men det blev det aldrig. Sen dessutom när jag frågade L vad som var felet så fick jag aldrig något svar! Vad skulle jag göra? Jag blev intalad att det inte var något fel och om det inte var något fel så skulle det ju inte bli bättre heller.
Om hon nu var/är så himla stressad, varför kunde hon säga det till alla andra förutom mig då? Jag som ändå frågade! Var det något som skulle vara helt självklart eller?..
Jag är också fruktansvärt stressad över skolan och diverse saker. Men jag beter mig inte konstigt för det. Jag kan behärska mig. Jag tar inte ut min stress på vänner. Speciellt inte sådana vänner som jag är rädd om. Så frågan är om jag verkligen betydde så mycket för L?
Jag är en människa som är rak och ärlig. Om jag tycker en sak så säger jag det! Det är förklaringen till "L, nu orkar jag inte mer! Ha ett bra liv! Hejdå!" för jag ORKAR inte mer.
Däremot är jag inte den personen som gillar att snacka skit om folk. Det skulle aldrig och kommer aldrig ge mig någonting. Det jag har sagt till folk när dom har undrat är sanningen, att jag tyckte att L betedde sig konstigt och att jag var trött på det.
Jag sa även till dem att jag hellre går själv och jag sa att dom behöver absolut inte ställa sig på någons sida, för jag vill inte L illa på något vis.
Jag antar att du syftar på händelsen i skolan dagen efter? När några i klassen sa att L tar dem i andra hand. Jag var inte med på det överhuvudtaget. Jag hade talat om för tjejerna i klassen att det var slut mellan mig och L och jag talade även om varför. Svaren jag fick var "Det var så hon gjorde mot mig" och "det är så hon börjar" från flera olika håll. Och när jag berättade hur jag hade sagt till L sa dom "bra, Sara! Du är den enda som har vågat säga ifrån!". Jag hade faktiskt inte den blekaste aning om vad de andra tjejerna i klassen tyckte om L.
Att de andra tjejerna släppte bomben sådär det hade jag ingen aning om.
Jag säger det ännu en gång: Jag VET vad jag gör. Och om ni tycker jag gör fel så är det eran åsikt.
http://saraerlandsson.bloggplatsen.se
Mr.T & Mr.Ö
13 maj 2010 20:53
GOGOGO, FLAME ON FLAME ON! Borde göra en tv serie av detta! (Y) Nya Big Brother in SKARABORG! lol xXlolXx
Sara
13 maj 2010 21:01
Min pappa och hans fru fick mig precis att inse en sak. Detta vi håller på med allihopa är att snacka skit bakom ryggen och det vill jag inte hålla på med. Så från och med nu: vill L mig något så kan hon ta det med mig. Inte gå igenom er och om jag vill henne något så tar jag det med henne.
Hon vet mitt nr, min email-adress och hon kan prata med mig face to face.
Jag har inget att försvara mig för och L behöver inte heller försvara sig. För nu är det som det är och det kommer inte att förändra situationen om vi håller på och tjafsar om det.
Detta var min sista kommentar.
http://saraerlandsson.bloggplatsen.se
släkting
15 maj 2010 17:11
Helt rätt L*s syster !!! Stå på dig !! Jag håller med helt o hållet !!
släkting
15 maj 2010 23:03
varför......stoppar ni detta, då jag bara vill tillföra,vissa komentarer!? Förlåt...gumman, jag e bara så förbannad på detta! HAR försökt att skriva .....stå på dig!!!
Har knappast varit en aktiv bloggerska de senaste månaderna mest pga att jag inte haft ork o lust att blogga, men oxå pga att jag vet att det finns folk som läser som inte har ett skvatt med mig, min familj eller vårt liv att göra.
Men ett lite...
