Har inte haft lust att uppdatera på ett tag igen men nu behöver jag "prata av mig" lite...

Både jul o nyår har passerat med ro i alla fall. 2011 har börjat och jag är nöjd med det! Skönt med ett nytt år! =)

Mycket studerande blir det och det var så jag spenderade nyårsafton, med näsan i psykologiboken... Mindre rolig men väl ack så välbehövligt.

Idag skulle vi haft gruppmöte men eftersom Liam hade feber igår, bara 37,3, och otäck hosta så blev jag glad att vi ställde in gruppmötet. Liam fick vara hemma med mig idag! =) Imorse hade han 37,8, mitt på dagen hade han ingen feber alls och vid 15-tiden hade han 39,2...??? Det vill banne mig till o hänga med i svängarna! Vid 16.30 mådde han illa o ville gå o lägga sig. 10 minuter senare hörde jag något från hans rum så jag gick o kollade. Upptäckte då att han spytt i sömnen... Mysigt! Försökte väcka honom men fick knappt kontakt med honom. Satte honom upp men han bara rasade ihop... Försökte flera gånger med samma resultat. Panik!!!!! Kastade mig på telefonen o ringde 112 som skickade en ambulans direkt. 

Fick åka till Lidköping, jouren... Han mådde dåligt i ambulansen, spydde o bara låg, men när vi väl kom in till sjukhuset så vände det jättefort och han mådde bättre redan efter en kvart?! Jätteskönt! Vad som störde oss var att de inte hade en aning om hur det skulle hantera hans diabetes på jouren och det är ju först o främst för att han har diabetes som man blir så himla orolig....

Jag hade självklart blivit orolig om det gällt Hampus eller Sara också men det är ändå inte på samma sätt. Med Liam vet man att det kan gå riktigt illa, fort, pga hans diabetes och därför är det extra otäckt. Men de kunde alltså ingenting på jouren... De hade inte ens en ketonmätare!! Jag frågade dem nämligen om de kollat ketoner på honom men fick då svaret att de ingen mätare hade.... Jag frågade läkaren varför Liam blev som han blev och vad man kunde göra om det hände igen men fick inga svar på det heller. Det han kunde göra var att ringa Skövde o prata med någon diabetesläkare där om vi ville. Ja tack, det vill vi!!!! I Skövde sa de att vi kunde komma in om vi ville men då hade Liam piggnat till såpass att vi valde att åka hem. Skrutt-unge till o skrämmas!!!!

Nu sover han i alla fall gott i sin säng och jag sitter här med färg i håret. Borde verkligen gå o lägga mig eftersom jag har seminarium imorgon kl 8.15 men först måste jag in i duschen. Jag gjorde nämligen något idag som jag aldrig trodde skulle hända... Alla som känner mig vet att jag har fobi för spyor. Jag menar verkligen fobi. 

Om Putte är magsjuk så mår jag jättedåligt med hjärtklappning och orolighetskänsla. Ännu hemskare var det då jag körde taxi... Phu! Hur som helst, då Liam spytt idag och jag försökte få liv i honom så reflekterade jag inte ens över att jag fick spy på mig, både här o där, utan jag bara agerade. Han hade spyor på händerna och jag var ju tvungen o kalla hans bs och att han var nedspydd bekom mig inte ett dugg! =) Nu är det dock dags att duscha av sig!

CYA!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har knappast varit en aktiv bloggerska de senaste månaderna mest pga att jag inte haft ork o lust att blogga, men oxå pga att jag vet att det finns folk som läser som inte har ett skvatt med mig, min familj eller vårt liv att göra.   Men ett lite...

Har ingen lust att blogga, ingen lust att plugga.... =( Måste verkligen finna motivation för att plugga eftersom det är två saker som ska vara klara denna veckan och jag har väl inte tittat på någon av dem egentligen... inte ordentligt i alla fall. ...

Fick just ett samtal från sjukhuset i Skövde. De hade just pratat med barnmottagningen i Lidköping och kommit överens om att ge mig ersättning för resan jag gjorde helt i onödan vid Hampus uteblivna läkarbesök.    Detta trots att jag mailat fram ...

I detta inlägget för jag makens talan, inte min egen. Nja, min egen till viss del men inte på samma sätt som maken. Men eftersom jag inte vill tillbringa fredagskvällarna ensam i tv-soffan i höst så är det viktigt för mig oxå.   HUR ska vi få til...