Tillägnat mannen i mitt liv Patrik Lindahl

Saras resa och kämpande har varit lång men nu är resan all. Här ser ni resan "step by step"!

Vacker som en dag men munnen sned...

För ett par år sedan upptäckte vi att hennes mun var sned. Det skämde inte speciellt mycket men hon ville ju ändå ha en rak mun, precis som alla andra så för att kunna få det var hon förts o främst tvungen att vänta på att käken skulle växa färdigt. Vid 14 ½ års ålder fick hon tandställning, järnväg både uppe o nere. Efter ett halvår med tandställning var det dags att förbereda inför operationen och det gjordes genom att dra visdomständerna.

Först den ena...

Sedan den andra...

Därefter var det dags för käkoperation... Ajajaj...

Och idag har "puppan" blivit en fjäril! Rak mun och ingen tandställning! Vacker som en dag... Och Ja, det är samma tjej på alla kort! =)

Min vackra dotter!!!

CYA!

Nu har jag fått testa en ny kampanj på buzzador igen, denna gången Storytel.

Man kan enkelt ladda ner ljudböcker till sin iphone eller annat och jag valde bl.a en bok om en man som överlevde andra världskriget. Mycket spännande och programmet är toppen bra. Man kan lägga en prenumeration på Storytel och för 169 :-/månad får man ladda ner ett visst antal böcker. Toppen bra. Lyssnade på dessa böcker under promenader, vid städning, tvättvikning, vid sovdags eller bara för att koppla av. Allt går så himla mycket lättare då man har något spännande att lyssna på. Gillar du böcker men kanske inte hittar ron att läsa kan du bara plugga in lurarna i öronen och kanske lyssna då du kör bil?!

Nåja, hur, var eller när du lyssnar skiter ju jag i, jag bara rekommender dig att testa om du inte gjort det innan! =) Storytel!

CYA!

Känner du för lite äventyr som varken kostar pengar (lite bensin bara) eller kräver någon större ansträngning? I så fall tycker jag att du ska testa "geocaching". Mer om detta finns att läsa på geocaching.com och det finns även en app till iphone att ladda ner.

Men jag kan berätta lite. Det är faktiskt skattjakt! Japp, en riktig skattjakt som pågår över hela världen och har tydligen gjort i många år. Man får koordinater o sen är det bara att söka upp stället och där hittar man ofta en liten plastlåda med diverse saker i. En loggbok, en penna och lite småkrafs. Man ska inte ta någonting och gör man ändå det ska man lägga något i burken som har samma värde som det man tar. I loggboken skriver man sitt namn och datum och sedan läggs allting tillbaka på sin plats. Så jävla roligt!!!!

Idag efter att jag lämnat gossarna på dagis tog jag en sväng o "geocachade". Jag var på tre ställen men hittade tyvärr bara två cachar. Man blir jätteglad när man upptäcker den lilla plastburken och det är jättespännande att öppna den, även om man vet att det inte finns något speciellt i den! Jag o Sara var ute o geocachade lite igår oxå och hon hittade en. Man blir riktigt biten och vill bara fortsätta.

Jag var dock tvungen att avbryta nu eftersom magen skrek efter mat och jag dessutom är tvungen att bege mig till apoteket.... BLÄ!

Lycka till med ert geocaching om ni nu testar! =)

CYA!

Jag har egentligen lust att skriva en jävla massa här just nu för att framföra ett visst budskap men det är nog bäst för mig att HÅLLA KÄFTEN!!!

Har lust att bara skrika men...

  Min läppar är och förblir...

Vems begravning ska man gå på? Måste man vara släkt, närstående eller dyl? Den person som nu avlidit är en man som tills för ett par år sedan fanns i min släkt så egentligen "behöver" jag väl inte gå på hans begravning?

Det hela kompliceras av att jag tyckte väldigt mycket om denna mannen. Han var alltid pigg, glad, artig trevlig och rolig. Jag vill gå på hans begravning dels för min egen skull, dels för hans skull och dels för hans mammas skull. Men eftersom det är ett par år sedan vi upphörde att vara släkt kanske "folk" skulle undra "Vad gör hon här"? Han fanns i min släkt i ca 14 år.... Vet inte riktigt hur man gör i ett sånt här läge...

Det är en tung dag idag och mina tankar går oavbrutet till R, hans mamma och hans syster. Det är så fruktansvärt sorgligt...

Jag kände honom inte så väl, det ska jag inte påstå, och har inte träffat honom på ca 6 år. Sista gången var på julafton samma år som jag o Putte blev ett par och jag tror att det var enda gången Putte träffade honom. Detta till trots känns det tungt...

Lite råd om mitt dilemma mottages med tacksamhet. Kan även tillägga att han var 30 år och kyrkan kommer troligtvis att vara full av fler "utomstående", som vänner osv.

CYA!

Är du, liksom jag, en riktig "bingokärring"? Har du vunnit riktigt mycket pengar på bingo någon gång?

Jag minns för några år sedan, då hade jag en två-dagars "vinstboom"! Ca 17.50 en måndag vann jag först 6000:- på en innebingo i stan, direkt därifrån åkte jag på bilbingo i Vinninga o vann ytterligare 8000:- och dagen efter vann jag 500:-. Inte ofta man får uppleva dess vinstregn men någon ska man ha tur oxå då man faktiskt får ropa BINGO o inte bara vinna småslantar! =) Mamma lyckades vinna 35000:- *2 under en säsong! Tur som en tok! =)

Hur som helst; Varför inte pröva lyckan nu när sommarvärmen ersatts av regn? Hittat en toppensida som jag rekommenderar där de bästa länkarna och tipsen finns samlade! Att spela på nätet är faktiskt lika roligt och spännande som att spela irl och man bestämmer dessutom själv hur länge man vill spela!

BINGO!

Det är så hemskt att se... En vän till mig lade ut en bild på en 15-årig tjej, skrev att det var hennes vänninas dotter och att hon varit försvunnen sedan 19.45 igår, söndag 18 juli. Inga uttag har gjorts från bankkontot och mobilen är avstängd. Mamman sitter i ovisshet och bara väntar på att dottern ska höra av sig. Polisen har tydligen slutat leta efter henne. Hon åkte med sin pojkvän till Göteborg och sedan har varken han eller hon hörts av. Hon heter Sanna, han heter Philip. Ser ni dem eller har andra viktiga upplysningar så ring 11414 (polisen) eller 0734233014 till Titti, Sannas mamma.