Men har ingen lust egentligen... Men ett par korta meningar kommer här:

Högskolan, har haft mina två första föreläsningar idag. Ännu så länge är det mest tjatigt. Tjat om o om igen om vad Socialpsykologi är. Hoppas att det blir bättre och det tror jag nog att det blir.

Min underbara man har just givit mig två kattungar. Av någon underlig anledning har jag blivit störtförälskad i dessa två kattungar. Nej, inte så konstigt egentligen... Jag älskar katter som vill bli killade på magen och båda dessa underverk sträcker ut sig på rygg o låter sig bli kliade på magen. Dessutom, innan de ens var en vecka gamla, spann de så att de hördes lång väg. Det hör inte till vanligheterna att så små katter spinner. Kattungar är ju alltid söta men dessa är speciella. Kommer lägga upp bilder när de har öppnat ögonen! =)

Imorgon åker pojkarna till Mini och jag o Putte hade tänkt o ta husvagnen o åka iväg till kusten men har ändrat oss... Det blir att vara hemma och ge oss ut på geocaching. Finns en del vi inte kan ta när barnen är med eftersom det är svår terräng så dessa ska vi försöka ta i helgen. På söndag ska vi eventuellt åka på bingo oxå o för övrigt bara umgås. Lite trist att skippa husvagnen men... Kanske kan vi campa i trädgården? Putte föreslog det, jag tyckte inte så, men vid närmare eftertanke så kanske det kan vara lite mysigt i alla fall...

Nu en nattacigg o sedan vänta på John Blund!

CYA!

När jag är sjuk eller bara förkyld så är det VÄÄÄÄLDIGT synd om mig!!! Så är det, har det alltid varit och kommer att förbli! Jag är sjukare än den sjukaste mannen, och det sägs ju ätt män blir väldigt gnälliga... Jag är värre, jag lovar!!! Nu är jag i alla fall döende igen. Näsan rinner, hostan är vidrig och febern jobbig även om den inte är särskilt hög egentligen, huvudvärken och den onda kroppen är hemska! OJOJOJ, va synd det  är om mig!

Sprang på en artikel om förkylningar och läste bla följande:

Det är friskt att vara förkyld! Lindrig vardagsvärk lindras av sömn, vila, vätska, stretching eller massage som åtgärdar grundproblemet. Det är sunt att inte medicinera bort kroppens signaler! Hela artikeln finns att läsa här! 

Friskt eller inte; Jag vill inte vara förkyld!!!   

GoNatt!!

     Tillägnat mannen i mitt liv Patrik Lindahl

Igår var det begravning för Richard Ekman. En riktigt jobbig tillställning men i efterhand känns det bra att vi var där.

Fem bänkrader framför oss satt hans mamma och hans systrar. Den ena av dem höll på att bryta ihop fullkomligt redan innan begravningen börjat. Hon grät så hon skakade och började hyperventilera. Jobbigt att bevittna och tårarna kom bara man såg henne.   

Richard var fotbollsspelare och halva Vara SK var där.    När man ser en hel hjord av killar i 30-års åldern stå o gråta så de skakar då är det lätt att hålla sig för skratt och svårt att hålla tårarna borta. Tror inte ett enda öga var torrt i kyrkan igår. Nästan fullsatt var det naturligtvis så avskedet tog lååång stund.

Efteråt var det samling i Församlingshemmet och dit in fick man köa. På vägen in stod nämligen hans mamma, båda systrar, pappa och hans pappas fru och tog emot alla som kom med kramar och ett "Tack för att ni kom". När jag kramade hans mamma strömmade tårarna och jag kramade henne hårt o länge. Hon talade om att hon funnit tröst i att gå till Richard o sitta hos honom och titta på honom...

Inne i församlingshemmet visade de ett bildspel på Richard från att han var liten och fram till nu. Han såg så himla glad ut på alla bilder och det var ju just sådan han var... Under bildspelet kom tårarna åter... Och  även en del skratt!

Nu så, begravningen till ända och det var skönt att ta ett värdigt Adjö!

På kvällen var jag gräsänka och håll i er alle man... Min man var på bilbingo med min bror och min mamma och ett par till. Japp, sådan är fördelningen i denna familjen; Jag hemma med barnen och gubben på bingo!

Nejdå, det är första gången han är iväg på bingo utan mig och för det mesta är det jag som åker själv.

Ikväll är Sara på matfestivalen... Vilket innebär att jag får gå upp mitt i natten för o hämta henne... Phu... Inte kul men ett nödvändigt ont.

Nu; mera kaffe och lite mer tjöt med Putte o Flasse!

CYA!

Idag har vi haft en liten begravning för kissemissen som föddes igår morse och dog igår kväll. Han låg mest hela dagen o väntade på döden, för svag för att äta. Jag försökte flera gånger att få honom att börja dia och ett par gånger tog han tag men var för svag för att suga. Han dog i mina händer... =( Riktigt ledsamt. Jag lade honom i en handuk, ihopkurad som en liten boll precis som att han sov och idag begravde jag, Hampus o Liam honom. Hampus o pappa ska göra ett kors till kissen i helgen. Visst ser det ut som han sover på bilden?

Mer begravning blir det på torsdag då Richard ska begravas... Phu, jobbigt! Hoppas att det räcker med ledsamheter sen!

Nu börjar jag bli riktigt nervös... På måndag ska jag börja skolan, högskolan... Kan knappt fatta att det är sant! Jag, högskola???!! Haha, ja, lite skrattretande är det allt med tanke på att jag alltid varit familjens rebell o svarta får. Fulltatuerad o fullpiercad (inte nu längre), men man ska passa sig för att döma hunden efter håren!

I veckan ska jag förbereda inför skolstarten med diverse klädkontroller, pojkarnas kläder ska kollas igenom. Har ju redan börjat men det finns mer... Suck. Vill ha allting iordning innan måndag. Imorgon ska jag dessutom ut o handla. Lönedags o det ska bli skönt att fylla på kyl o frys lite grann. Det har blivit riktigt utplockat nu pga uteblivna skattepengar. Tack o lov kommer de i september så man kan bli av med div räkningar. Hatar när de samlar sig i travar!! Men sommaren har inte varit rolig ekonomiskt sett med tanke på att jag inte fått ett enda öre sedan i slutet på maj o då bara 4500 :-. Jaja, snart ett minne blott!

*gäsp* Börjar bli trött men kan inte gå o lägga mig... Jo, det kan jag men då får jag ställa klockan på ca 2 för att ta hand om brödet. Jag bakar bröd! Kom på kl 23 att jag kände för det och det är andra brödet för dagen. Har även bakat ett glutenfritt bröd idag som blev riktigt bra. Det är lätt att glutenfritt bröd blir torrt och kompakt men detta blev väldigt luftigt tack vare ganska mycket fiber husk!

Nämen vet ni va, vad trökigt det var att skriva!!! Blää! Nu ska jag ta en kopp kaffe o spela lite Betapet!

CYA!

Saras resa och kämpande har varit lång men nu är resan all. Här ser ni resan "step by step"!

Vacker som en dag men munnen sned...

För ett par år sedan upptäckte vi att hennes mun var sned. Det skämde inte speciellt mycket men hon ville ju ändå ha en rak mun, precis som alla andra så för att kunna få det var hon förts o främst tvungen att vänta på att käken skulle växa färdigt. Vid 14 ½ års ålder fick hon tandställning, järnväg både uppe o nere. Efter ett halvår med tandställning var det dags att förbereda inför operationen och det gjordes genom att dra visdomständerna.

Först den ena...

Sedan den andra...

Därefter var det dags för käkoperation... Ajajaj...

Och idag har "puppan" blivit en fjäril! Rak mun och ingen tandställning! Vacker som en dag... Och Ja, det är samma tjej på alla kort! =)

Min vackra dotter!!!

CYA!

Helgens förlopp:

Fredag: Stressade iväg till Orust när Putte kom hem från jobbet. Anlände till campingen kl 20.40 Medan jag gav killarna kvällsmat satte Putte upp förtältet o sedan satt vi hos Stefan (min bror) o Camilla o Arne o pratade skit, drack lite cider o spelade yatsy. Kom i säng ganska sent...

Vaknade kl 6.15 med svetten rinnande och en sprängande huvudvärk. Inte riktigt vad jag längtade efter... =( Gick upp o tryckte i mig migräntabletter o gick o la mig igen o när gossarna vaknade vid 8-tiden var huvudvärken nästan borta. Så skönt! Sämre var det med Arne o Camilla som båda hade ont i magen.

På dagen när gossarna sov åkte jag o Putte iväg o plackade tre st cachar. Bra att ha barnvakt ibland! =) Fick ta en tur till Ellös oxå o fixa medicin eftersom Puttes magkatarr gjorde sig påmind så nu hade vi tre stycken med ont i magen i gänget. Tillbax på campingen så kom mamma o Börje. Vi fixade käk, grillad lax..., o intog detta i förtältet. Camilla blev bättre i magen medan Arne bara blev sämre... Efter middagen var det dags för en runda minigolf, alltid lika roligt!

Därefter var det dags att vänta på ambulansen... Arne var jättedålig! Diagnosen fick vi dagen efter; Njurstensanfall! Skönt att det inte var värre i a f.

På kvällen hade vi kräftskiva i tältet o sedan kortspel till tidiga morgonen. Tror vi kom i säng vid 3.30 Mamma o Börje hyrde en stuga så de slapp åka hem de oxå. Riktigt trevligt!

Söndag = hemfärd! =( Ville inte alls! Som vanligt...

Hade tänkt o dela med mig av lite bilder på hela kalaset men då de flesta av någon anledning blev suddiga så struntar jag i det.

Men lite glädje var det i alla fall med att komma hem. Tosca verkade underlig... Jag sa till Putte att vi måste låta henne vara inne inatt för jag trodde att det kanske kunde komma bebisar. Putte skulle upp o jobba så jag bad honom väcka mig ifall det hade blivit kattungar eller om hon höll på att föda. Putte försov sig o gick inte upp förrän 3.30 men väckte inte mig så det hvar alltså falsklarm... =( Gick upp kl 7.30 imorse o då låg det tre små luddiga liv o mös hos stolt mamma Tosca. Efter att Putte gått till jobbet kom Tosca upp o kröp in under mitt täcke. Jag tänkte att "Visst, vill du föda där så gör det då" men hon gick o la sig i bädden jag gjort iordning åt henne o födde i sin ensamhet. =( Kändes sådär bra, jag hade velat vara med. Det blev som jag sa tre stycken men troligtvis kommer bara två att överleva. Den tredje är väldigt liten, slö o kall... Jag lägger den intill Tosca hela tiden men den lyckas inte bli varm. Jag har försökt få den att äta men den är för svag för att ta tag... =( Naturen kommer att få ha sin gång angående denna lilla kisse. "What's meant to be..." Känns inte heller jättebra... Men de andra två mår bra. De är större, piggare o äter o sover hela tiden precis som bebisar ska göra! =)

Snart dags att hämta Sara från hennes första skoldag som gymnasieelev. Ojojoj, vad tiden går.... Gymnasiet va?! Ska bli kul o höra hur det har gått. Först lite kaffe o en liten puss på kattungarna!

CYA!

Ja, jag är sur!!! Jag var just o lämnade Liam på dagis o möttes av dagispersonalen som sa att en unge just spytt där inne. Ingen som kan hjälpa det men när jag fick höra att ungen spytt hemma oxå INNAN han lömnades på dagis så blev jag jävligt sur!!!! De trodde att han satt i halsen... Mmmm, men han var hemma i förrgår med feber och hade fortfarande feber idag och dessutom spytt. Lämnar man ungen på dagis då????? Nej, det gör man ta mig fan inte.

Jag lämnade Liam en liten stund eftersom de är ute nu på fm men ska alldeles strax åka o hämta honom igen. Jag har massor av ärenden planerade idag o han får helt enkelt följa med. Jag avkrävde ett löfte av dagis... De får inte lov att ta in honom, inte ens om han behöver kissa, utan då får de ta ner honom till fritids toalett. Det är ju inte bara magsjuka när Liam får det utan det blir sjukhusvistelse. Nej tack!

Undrar om den andra ungens föräldrar vet om det.... Är det inte respektlöst att lämna ungen på dagis efter både feber o spyor?

FY FAN VA SUR JAG ÄR!